Fem hundra meter från kyrkan finns hembygdsparken. Hit har man flyttat gamla hus från gårdar runt om i bygden. Man har en scen där man har uppträdande och den stora höjdpunkten på året infaller första söndagen i augusti då hembygdsföreningen arrangerar en hembygdsfest. En stor dag för hela byn. Hembygdsföreningen i Svinhult har de senaste åren jobbat på att omgärda parken men en gammaldags gärsgård.



1901 skedde undret vid Barnastenen, som den kallas i dag.  Det var kallt den 13 november, och två små barn, syskonen  Jenny och Augusta, 11 och 8 år gamla vandrade från Grindsbo till sitt hem torpet Äskhultet. När de gick genom skogen överaskades de av ett häftigt snöoväder och sökte skydd under en gran vid en stor sten. Folket i bygden började leta efter dem men hittade inte den platsen där dom sökt skydd. Så småningom gav man upp, men tre veckor efter försvinnandet  drömde en kvinna att barnen levde. Man återupptog letandet och man hittade barnen, fortfarande vid liv. 


De hade klarat sig genom att äta det mjöl som de hade haft med sig. Det sägs även att de hade haft en ekorre som sälskap och som hjälpte till att gnaga hål på mjölpåsarna så att barnen kunde komma då innehållet. Barnens ben hade dock förfrusit och fick ampeteras. 
Denna händelse blev känd vida omkring och idag så är barnastenen en del av Svinhults historia. 
Korphålornas naturreservat invigdes hösten 1998. Här har man skyddat en unik del av Svinhults urskogar med en stor artrikedom. Sällsynta mossor och lavor växer på stenar och träd. Det har förmodligen aldrig bedrivits något skogsbruk i detta område.  Själva Korphålorna är en förkastnings sprika som skapar en mycket kuperad terräng med klipor och avsatser. Man har låtit göra en längre led genom området. Det är en naturskön upplevelse att vandra här men samtidigt är promenaden ganska krävande. 


En historisk person ligger begravd på den gamla kyrkogården i Svinhult. Predikarlena som under sitt liv (1784-1859) utmanade den etabelerade kyrkan genom att predika sitt kristna budskap utanför kyrkans stela ramar. Hon blev förföljd, förklarad sinnessjuk och fängslad för sin tro. Hon slutade sina dagar i Svinhult. Man vet inte exakt var på kyrkogården hon blev begravd.  Man har rest denna sten för att hedra hennes minne.